Med murens fall gick en suck av
lättnad genom många av Europas parlament. Sveriges riksdag var inget
undantag, och dess ledamöter såg framför sig bara det man inte längre
behövde, nämligen ett storskaligt invasionsförsvar.
Avvecklingen av våra
mobiliseringsförråd och utförsäljningen och skrotningen av våra
vapensystem gick mycket fort utan att vi hade bestämt oss för vad vi
skulle ha i stället.
Detsamma gällde det vi kallade för totalförsvaret, som var hela samhällets beredskap mot kriser och krig.
Utvecklingen i vår omvärld har
ju visat att vi måste förbereda oss på det oväntade och det oförutsedda.
Vi stod utan beredskap inför händelser som tsunamin, cyberattackerna på
Estland 2007 och Georgien 2008, invasionen i Georgien 2008 och inför
den arabiska våren.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar